Man

onemanracing är Mats Strandberg

Engineer by day, Racing hero by night… Ja det hade ju varit trevligt såklart men nu är det inte riktigt så tyvärr.

Som så många andra grabbar hade jag klart teknikinriktade intressen när jag var yngre, har fått höra att jag kunde säga vad det var för märken på bilarna vi gick förbi när jag satt i barnvagnen, innan jag kunde prata. Så att jag skulle jobba med bilar i en eller annan form var nog ingen överraskning för nån. Uppväxten på Hammarö utanför Karlstad var dock relativt motorfri, troligen beroende på att mina föräldrar är synnerligen ointresserade av motorsport.

Det tog ganska lång tid innan jag köpte en egen bil faktiskt, jag flyttade ju ner till Göteborg efter lumpen för plugg på Chalmers och jag klarade mig ganska bra utan bil, inte hade man några pengar heller. Så när det väl var dags att köpa en bil så hade jag ingen aning vad jag ville ha, jag var inne i en stenhård seglingsperiod då så jag hade inte en tanke på bilar egentligen. En arbetskamrat daskade en biltidning i bordet en dag och sa “En sån här skall du ha, en Alfa 75.” Plötsligt kom jag ihåg polarens bil som jag kört ett antal tillfällen, den röda Alfa 75 2.0:an. Givetvis skulle jag ha en Alfa 75! Samtidigt råkade arbetskamraten nämna att det fanns en klubb som heter Club Alfa Romeo som anordnade banträffar, man kunde alltså köra sin egen bil på en räserbana?!? Det var lite för lockande för att missa och raskt letades en 75 TwinSpark upp och köptes. Första dagen på bana var helt magisk, Kinnekulle Ring utanför Götene. Det var kört direkt…

Sisådär 10 år senare så har jag kört flertalet säsonger i klubbens egen tävlingsserie Club Alfa Romeo Challenge (CAR Challenge) och jag har till och med hunnit med att ta några vinster. Bilen genomgår just nu stora förändringar och jag jobbar som en galning för att få allt klart. Inget lämnas orört.

/Mats Strandberg